Kan kost och livsstil förebygga Alzheimers?

Alzheimers sjukdomAlzheimers sjukdom står för ca 60 procent av samtliga fall av demens i SverigeSjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas men framför allt hjäss- och tinningloberna.

Alzheimers sjukdom är en form av demens som blir alltmer vanlig i världen. Det är en sjukdom som angriper hjärnan och påverkar minne och logik. Demens orsakas av skador på hjärncellerna. Denna skada stör hjärncellernas förmåga att kommunicera med varandra och när de inte kan kommunicera normalt kan tänkande, beteende och känslor påverkas. Demens tillhör inte det normala åldrandet och är inte samma sak som det vi vanligtvis kallar glömska. Demens är en allmän term för en nedsättning av den mentala förmågan som medför förändringar i personens förutsättningar att leva sitt dagliga liv. Detta kan ta sig i uttryck t.ex. i form av minnesförlust. Enligt World Alzheimer Report 2016 uppskattas det att nästan 50 miljoner människor i världen lever med demens och antalet beräknas öka till 131,5 miljoner före år 2050 (1). Varför ökar denna sjukdom? 

Mycket forskning tyder på att genetik spelar en stor roll när det gäller Alzheimers, men viss forskning visar även att faktorer såsom livsstil och kost kan ha en avgörande roll i hur sjukdomen uppkommer. Om man tittar på världen som helhet finns det t.ex. en låg procent av Alzheimers i Afrika och Sydasien och även Japan har en låg förekomst av demens (2). I USA och Norra Europa drabbas många av sjukdomen och i Sverige lever ca 160 000 människor med någon sorts demenssjukdom varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste sorten (3). De epidemiologiska studier som tyder på att kost och näring kan förändra riskfaktorer för Alzheimers sjukdom överensstämmer med andra studier som talar för att bland annat Medelhavsdieten eller den traditionella Japanska kosten, kan medföra en lägre risk för Alzheimers sjukdom (4). De här modellerna har gett skäl för den stora uppmärksamhet de fått genom åren, inte bara som ett sätt att förebygga Alzheimers utan även för de hälsofördelar de båda kan medföra hos alla människor.(5,6). 

Den traditionella Japanska kosten har ett högt intag av spannmål, ris och grönsaker, med måttliga mängder animaliska produkter (främst fisk) och soja och ett minimalt intag av mejeriprodukter och frukt. Den innehåller många fermenterade livsmedel såsom miso och natto. Fermenterade livsmedel innehåller probiotika, dessa goda bakterier främjar floran i kroppen. I Japan dricker man även mycket grönt te och det finns studier som tyder på att de flavonoider (en antioxidant) som finns i grönt te kan användas för att förebygga och behandla neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers (7). I Japan äter man även en hel del alger som har visat sig vara en bra källa för förebyggandet av Alzheimers (8). I det japanska sättet att äta ingår även det traditionella japanska ordspråket “hara hachi bu” – ät tills du är 80 % mätt. Detta ordspråk indikerar att det finns en medveten inställning till mat och att man inte bör överdriva intaget. 1985 hade 1 % av befolkningen i Japan diagnosen alzheimers men 2008 hade antalet stigit till 7% (9). Många studier tyder på att orsaken till sjukdomens ökning var att Japan under denna tid anammat en västerländsk diet och en av huvudorsakerna till den dramatiska ökningen verkar ha varit förknippad med ökad konsumtion av animaliskt fett (10). 

Medelhavsdieten härstammar från kostvanorna runt medelhavsområdet i slutet av 1950-talet. Då hade snabbmatskulturen hade ännu inte nått området och här åt man huvudsakligen frukt, grönsaker, bönor, nötter, frön, fisk, vitt kött, olivolja och små mängder av mejeriprodukter och man drack även rött vin. Olivoljan har visat sig spela en stor roll i Medelhavsdieten då den visar potential för att motverka beta-amyloid-plack (11) (de proteiner som klumpar ihop sig och förstör hjärncellerna vid Alzheimers). Mycket pekar på att Medelhavsdieten minskar risken för Alzheimers sjukdom (12). Studier antyder även att om man kontinuerligt följer Medelhavsdieten kan det spela en roll vad gäller sjukdomskurvan eftersom denna kost verkar leda till lägre dödlighet (13). 

Både Medelhavsdieten och den Japanska kosten är baserad på mat som inte är processad och som innehåller små mängder socker. Den gemensamma faktorn är sammansättningen av maten, där grönsaker och spannmål spelar en större roll än fisk eller kött. Många grönsaker, frukter och örter, innehåller C-vitamin. Om man upprätthåller hälsosamma nivåer av C-vitamin kan det ha en skyddande effekt mot Alzheimers. Under en studie som gjordes på Lunds universitet, upptäckte man att C-vitamin kan lösa upp det plack som bildas vid Alzheimers. (14). Även antioxidanter, som förekommer naturligt i växtbaserade livsmedel såsom frukt, grönsaker, kaffe, te, vin och choklad verkar spela en roll när det gäller risken att drabbas av sjukdomen. De innehåller fytokemiska beståndsdelar som kan skydda kroppens celler från skador och därmed minska förekomsten av riskfaktorer som förknippas med många vanliga sjukdomar. Antioxidanter i kosten spelar en viktig roll i helhetshälsan eftersom människokroppen behöver mer antioxidanter än vad den har förmåga att producera. Fria radikaler kan multipliceras snabbt och därför behövs en kontinuerlig tillförsel av antioxidanter så att kroppen kan skydda sig mot cellulär skada. Undersökningar pekar på att hjärnvävnaden hos alzheimerpatienter utsätts för oxidativ stress under sjukdomsutvecklingen (15). Oxidativ stress kännetecknas generellt av en obalans i produktionen av reaktiva syrearter och av det antioxidativa försvarssystemet som är ansvarigt för att avlägsna dessa. Regelbunden fysisk aktivitet ökar uthålligheten hos celler och vävnader mot oxidativ stress. Även om omfattande studier krävs för att förstå exakt hur detta sker, är det tydligt att fysisk träning är fördelaktig för att förebygga Alzheimers (16).

Även ett högre intag av D-vitamin är förknippad med minskad risk för Alzheimers (17). De ultravioletta strålar som kommer från solljus är en viktig källa till D-vitamin (D3) och är hälsofrämjande så länge man inte bränner sig. Idag används solkräm flitigt vilket kan minska D-vitaminproduktionen. Det är relativt väl konstaterat att patienter med Alzheimers visar lägre koncentrationer av cirkulerande 25-hydroxivitamin D (18). Det innebär att även om D-vitamin förekommer i många livsmedel såsom ägg, lax, tonfisk, makrill och sardiner, får man förmodligen inte i sig tillräckliga mängder endast från kosten. Om man inte tillbringar tid ute i solen kan ett tillskott kan vara behövligt, speciellt om man bor runt de norra breddgraderna.

Förändringar av kost och livsstil blir en allt mer lovande strategi mot Alzheimers då det kan förebygga, bromsa eller i vissa fall stoppa sjukdomsutvecklingen. Alzheimers är en komplicerad sjukdom och det verkar finnas många olika faktorer som leder till uppkomsten av sjukdomen. För att minska risken att drabbas kan man med fördel lägga om sin kost eller börja ta kosttillskott. Antioxidanter, vitaminer, och goda fetter kan ha positiva effekter på cellulär hälsa. Medelhavsdieten och den Japanska kosten kan troligtvis minska risken för att utveckla demens samt minska symtomen för den som redan har drabbats.

Tecken 7007 

Källor:

  1. Martin Prince, Ms Adelina Comas-Herrera, Prof Martin Knapp, Dr Maëlenn Guerchet and Ms Maria Karagiannidou
    The Global Observatory for Ageing and Dementia Care, King’s College London and the Personal Social Services Research Unit, London School of Economics and Political science.
    World alzheimer report 2016 https://www.alz.co.uk/research/worldalzheimerreport2016sheet.pdf 
  1. Liara Rizzi, Idiane Rosset, and Matheus Roriz-Cruz
    Global Epidemiology of Dementia: Alzheimer’s and Vascular Types
    BioMed Research International, Volume 2014 (2014),
https://www.hindawi.com/journals/bmri/2014/908915/
  1. Alzheimerfonden
http://www.alzheimerfonden.se/om_demens
  1. Nan HuJin-Tai YuLin TanYing-Li Wang, Lei Sun, Lan Tan
    Nutrition and the Risk of Alzheimer’s Disease
    Biomed Res Int. 2013; 2013
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3705810/#B30
  1. Lourida I1, Soni M, Thompson-Coon J, Purandare N, Lang IA, Ukoumunne OC

Llewellyn DJ.

Mediterranean diet, cognitive function, and dementia: a systematic review.

Epidemiology. 2013 Jul;24(4):479-89.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23680940
  1. 10Philip J Tuso, MD
    Nutritional Update for Physicians: Plant-Based Diets
    Perm J. 2013 Spring; 17(2): 61–66.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3662288/ 
  1. Kavon Rezai-Zadeh, Doug Shytle, Nan Sun, Takashi Mori, Huayan Hou, Deborah Jeanniton, Jared Ehrhart, Kirk Townsend, Jin Zeng, David Morgan, John Hardy, Terrence Townand Jun Tan
    Green Tea Epigallocatechin-3-Gallate (EGCG) Modulates Amyloid Precursor Protein Cleavage and Reduces Cerebral Amyloidosis in Alzheimer Transgenic Mice
    Journal of Neuroscience 21 September 2005, 25  
http://www.jneurosci.org/content/25/38/8807
  1. Theodore T Zava1 and David T Zava
    Assessment of Japanese iodine intake based on seaweed consumption in Japan: A literature-based analysis
    Thyroid Res. 2011; 4: 14.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3204293/ 
  1. Grant WB1.
    a Sunlight, Nutrition, and Health Research Center , San Francisco , California.
    Using Multicountry Ecological and Observational Studies to Determine Dietary Risk Factors for Alzheimer’s Disease.
    J Am Coll Nutr. 2016 Jul;35(5):476-89.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27454859
  1. Grant WB1
    Trends in diet and Alzheimer’s disease during the nutrition transition in Japan and developing countries.
    J Alzheimers Dis. 2014;38(3):611-20
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24037034
  1. Rigacci S1.
    Olive Oil Phenols as Promising Multi-targeting Agents Against Alzheimer’s Disease.
    Adv Exp Med Biol. 2015;863:1-20.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26092624 
  1. Scarmeas N1, Stern Y, Tang MX, Mayeux R, Luchsinger JA.
    Mediterranean diet and risk for Alzheimer’s disease.
    Ann Neurol. 2006 Jun;59(6):912-21.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16622828
  1. Scarmeas N1, Luchsinger JA, Mayeux R, Stern Y.
    Mediterranean diet and Alzheimer disease mortality.

Neurology. 2007 Sep 11;69(11):1084-93.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17846408 

  1. F. Cheng, R. Cappai, G. D. Ciccotosto, G. Svensson, G. Multhaup, L.-A. Fransson, K. Mani. Suppression of Amyloid β A11 Antibody Immunoreactivity by Vitamin C: Possible Role Of Heparan Sulfate Oligosaccharides Derived From Glypican-1 By Ascorbate-induced, Nitric Oxide (NO)-catalyzed Degradation. Journal of Biological Chemistry, 2011; 286
    http://www.jbc.org/content/286/31/27559
  1. Lovell MA1, Markesbery WR.
    Department of Chemistry, University of Kentucky, Lexington, Kentucky, USA
    Oxidative damage in mild cognitive impairment and early Alzheimer’s disease.
    J Neurosci Res. 2007 Nov 1;85(14):3036-40.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17510979 
  1. Radak Z1, Hart N, Sarga L, Koltai E, Atalay M, Ohno H, Boldogh I. Research Institute of Sport Science, Faculty of Physical Education and Sport Science, Semmelweis University, Budapest, Hungary.
    Exercise plays a preventive role against Alzheimer’s disease.
    J Alzheimers Dis. 2010;20(3):777-83.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20182027 
  1. Grant WB1.
    a Sunlight, Nutrition, and Health Research Center , San Francisco , California.
    Using Multicountry Ecological and Observational Studies to Determine Dietary Risk Factors for Alzheimer’s Disease.
    J Am Coll Nutr. 2016 Jul;35(5):476-89.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27454859
  1. Véréna Landel,a,* Cédric Annweiler,b,c Pascal Millet,a,d Maria Morello,a,e,f and François Férona,
    Vitamin D, Cognition and Alzheimer’s Disease: The Therapeutic Benefit is in the D-Tails
    J Alzheimers Dis. 2016; 53(2): 419–444., Published online 2016 Jul 13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4969697/#ref001 

Add Comment

SwedishEnglish